Christoffer Olssons Glasspinne
Christoffer Olsson är lyckligt glassälskande och idrottsintresserad säljare på företaget Inbrand i Malmö. Läs Christoffers Glasspinne om Lycka, Kärlek och Hemligheter!
Glass? Ja vad är egentligen glass? Eller snarare vilken känsla får man när man hör ordet, tänker på ordet eller ännu bättre säger ordet, Glass.
Frågorna är många men svaren är desto fler. Frågar man 10 personer, har de säkert olika uppfattningar och associationer till glass med egna favoriter. Men här kommer vad jag känner, tänker på samt min självklara favorit, eller kan man välja en favorit?
Glass förknippas med barndom och glädje för många, samma sak för mig. Varje gång vi skulle på semester till solen så lovade pappa mig de största glassarna. Jag var också det barnet som stod i fönstret och suktade efter glassbilen, för att sedan skrika av lycka när jag hörde glassbilens trudelutt. Tjatade på mina föräldrar om att kan vi inte bara köpa ett paket, och oftast fick jag det. Då valde jag alltid det med flest glassar i. Inte för att det var dem godaste och största glassarna, utan sketna små isiga glasspinnar som var täckta med tunt lager choklad på toppen. Oftast i olika färger. Men för mig spelade det ingen roll om alla smakade likadant, eller bara innehöll den billigaste vaniljglassen om man nu kan kalla det vanilj. Jag var överlycklig och hade glassar som räckte flera veckor!
På senare år är jag mer för glass som innehåller något utöver det man ser, som en lite överraskning kan man säga. På ett av mina tidigare arbeten så åt vi ofta glass när det var fint väder på lunchen. Blev alltid mjukglass för mig med chokladströssel på. Allt som oftast så var vi i solen och åt glassen vilket medförde problemet att den började droppa. Fort som fan fick jag börja slicka runt mjukglassen för att inte spilla. Detta resulterade att jag hade slickat upp allt yttre och strösslet var borta innan jag ens hade börjat njuta av glassen.
Kanske detta som undermedvetet gör att varje gång jag köper en glass i affären så blir det TipTop. Och jag äter den på samma kladdiga sätt som med mjukglassen, först chokladen utanpå. Och även där går det undan, allt för att jag inte ska spilla på mig eller kanske än värre tappa chokladen på marken så jag helt går miste om den. Sen kommer vaniljen och då kan jag börja njuta för att jag vet att snart kommer överraskningen av härlig nougat gömd där inne i mitten.
Så vad är glass för mig då?
För mig är det enbart förknippat med lyckliga minnen, allt från semestrar till när glassbilen kommer. Och vetskapen om att jag snart ska få en glass eller mot förmodan förlorat en glass i ett vad så jag får köpa den själv, så blir jag alltid på gott humör när jag väl sätter tänderna i min glass. Detta trots att jag inte är något vidare bra på att förlora. Men allt blir lite lättare med glass.
Rekommenderas
-
GLASS – En kärlekshistoria av Marie Hagbergjuni 10th, 2018
-
Glassnost av Jan Sigurdmars 10th, 2015
-
OM GLASS av Anna-Lena Brundinmars 6th, 2015
-
Glassminnen av Babben Larssonfebruari 27th, 2015
-
Christoffer Olssons Glasspinneseptember 18th, 2014
